En databas blir till

Av Elisabeth Thorsell

”Moster Nannas” stuga var en fast punkt i tillvaron och ärvdes så småningom av min far Sven, och nu är den min och min familjs tillhåll om somrarna.

Av goda vänner som sysslade med sockenforskning blev jag inspirerad att söka en socken som jag kunde hålla på med, och det blev Nordmark. Arkivalierna om socknen fanns då i Göteborg och nu i Karlstad, och tillfällena till arkivbesök där har inte varit så många, men med hjälp av SVAR går det ganska bra ändå. Jag har köpt in korten för socknen och några kringliggande socknars födelseböcker, främst då Färnebo-Filipstads. Där verkar kontakterna vara täta, och Nordmark är ju en utbrytning ur Färnebo, vilket skedde 1727. Jag har också köpt in mikrokort av Fredrik Fryxells ”Värmlands Slägtebok”, Erik Fernows ”Philipstads slägter”, och samlar också tryckt litteratur, som kan bidra till kännedom om traktens personhistoria.

Målet är ju en fullständig genomgång av böckerna för Nordmark, men jag insåg raskt att så snäva gränser gick inte att ha, utan nu tar jag med alla som har någon anknytning dit eller till annan socken i Färnebo härad, även om Nordmarksborna har prioritet. Den främre tidsgränsen sätter jag någonstans vid födda omkring 1920, även om en eller annan yngre person också finns med.

Jag använder dataprogrammet Disgen sedan länge och tycker det fungerar bra. Databasen startades genom att jag för en del år sedan var någon dag på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö och då matade in de Nordmarksbor jag hittade i kyrkböckerna från Upper Michigan, främst städerna Ishpeming och Negaunee, där jag visste att en hel del gruvarbetare från Värmland slagit sig ned. Några år tidigare hade jag varit där och träffat farmors kusinbarn, och dessa återfann jag nu i medlemslängderna i Växjö.

Sen kopierade jag in farmors antavla i Nordmarksbasen, och hade då en liten start. Under en regnig sommar i Finnmossen började jag mata in Karl Löfströms ”Åskagssläkten” för läsapparaten var kvar i stan. Boken har stort intresse för bygden, och där finns en del Nordmarksbor med, även om de flesta bor i Färnebo och Kroppa. Hemma igen började jag med den senaste husförhörslängden, och jobbar mig sakta bakåt. Som omväxling till den mer systematiska inmatningen tar jag mig också friheten att följa upp namn jag blir nyfiken på, som t.ex. Hasselblad och Landberg. Peter Landberg var församlingens första präst och det finns en stencilerad skrift om hans ättlingar, som jag matat in, men han hade också en bror Jöns, som hade väldigt många barn, och som inte finns redovisade i någon skrift, så då är det roligt att försöka trassla ut dem.

John Ericssons antavla har jag med, och Fredrik August Dahlgrens, bägge i egenskap av kändisar med rötter i socknen. Trubaduren Gunde Johansson bodde i socknen under sina sista år och finns också med.

Jag noterade att en del gruvarbetare utvandrade till Norge, men visste inte bakgrunden till att de flyttade till ”Bamble Prestegjell”. I början av år 2000 fick jag via Internet kontakt med en norrman, Kjell Woje, som forskade på Bamble och sökte uppgifter om gruvarbetarnas härkomst. Det visade sig att det öppnades en apatitgruva där (apatit har man till konstgödning) på 1870-talet och man behövde erfaret gruvfolk. En av förmännen hade arbetat i Nordmark och värvade därpå folk därifrån. Somliga av dessa kom hem igen, andra for till USA och en del stannade i Norge.

En del borgare och präster i Filipstad under 1600- och 1700-tal har också hamnat i basen, då de ryms inom det geografiska område jag tänkt mig, och dessutom dyker upp i litteraturen i olika sammanhang och då ofta är hopsläktade, så att det är omöjligt att hålla ordning på dem annars.

Jag kanske bör nämna att jag försöker utnyttja alla möjligheter att göra ordentliga källhänvisningar och litteraturreferenser, så att allt ska vara väl dokumenterat.

Arbetet med databasen är på mycket lång sikt, och jag ser det som en ren hobbysyssla, som jag tar ett tag med när jag har tid. Vid sekelskiftet 1900 bodde ca 2500 personer i socknen, så det är ganska många att jobba med. Nu bor där ca 250 personer, så nedläggningen av gruvorna har slagit hårt.

Databasen omfattar nu ungefär 9700 personer, så det är oerhört många som saknas ännu. Trots det har den ett visst värde, och jag har låtit Hembygdsföreningen i Nordmark få disponera en kopia av den, sedan vi gjort upp ett avtal om vilka förutsättningar som gäller. Besökare kan söka i basen och få med sig en utskrift, om de hittar något, och det verkar vara uppskattat. Till sommaren ska de få en ny och utökad kopia.

Tidigare versoner av denna artikel publicerade i VärmlandsAnor och Näverluren 3/05.